Annons:
Etikettlagar-regler
Läst 17389 ggr
Gasoline
2013-10-16 19:04

Det där med vinterdäck

Vad säger lagen om vinterdäck och när ska de användas?

Från 1 oktober till och med 15 april får dubbdäck användas, de får även användas före eller efter denna period om det är vinterväglag som motiverar användning av dubbade däck.

Under perioden 1 december - 31 mars ska vinterdäck eller annan likvärdig utrustning användas vid vinterväglag, tex sommardäck med snökedjor på alla hjulen.
Detta gäller personbil, lätt lastbil samt buss med en totalvikt på högst 3,5 ton samt en eventuell påkopplad släpvagn. Från den 1 januari 2013 vart det även vinterdäckskrav för tunga fordon.

Det är polisen som i praktiken gör bedömningen om/när det är vinterväglag men det anses vara vinterväglag om det finns snö, is snömodd eller frost på någon del av körbanan.

Det finns två typer av vinterdäck; dubbade och odubbade (även kallade friktionsdäck).

Vinterdäck ska ha minst 3 millimeters mönsterdjup och vara särskilt framtagna för vinterkörning samt vara märkta med något utav följande märkningar; M+S, M-S, M.S., M&S, MS eller Mud and Snow.

**OBS!
**Det finns däck som är märkta med M och S men som inte är särskilt framtagna för vinmterkörning, exempelvis grovmönstrade terrängdäck.

Trots kravet på vinterdäck får ett fordon köras i följande fall, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten:

  • Vid provkörning eller bogsering av fordonet i samband med reparation eller liknande ändamål.

  • Vid färd den kortaste, lämpligaste vägen till och från närmaste besiktningsföretag.

  • Om du kör med stöd av saluvagnslicens (grön registreringsskylt) den kortaste, lämpligaste vägen från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till en annan sådan plats, lokal eller garage. Med saluvagnslicens får fordon även köras vid demonstration eller försäljning.

  • Om fordonets däck enligt uppgift i vägtrafikregistret har en fälgdiameter som är 10 tum eller mindre.

  • för körning med tung lastbil när fordonet används i anläggningsarbete eller liknande arbete, eller om fordonet brukas av Försvarsmakten, Försvarets Materielverk eller Försvarets radioanstalt.

    Ett fordon får också köras trots kravet på vinterdäck om fordonet enligt vägtrafikregistret är av en årsmodell som är trettio år eller äldre.

"– Om det är vinterväglag ska man inte bara förlita sig till vinterdäcken, utan också tänka på att hålla avstånd och anpassa farten efter vägunderlaget, säger Jörgen Bergfasth, chef för Trafiksektionen vid Polismyndigheten i Västmanlands län."

För mer och praktisk information, se denna länk.

Källor:
Transportstyrelsen
Polisen

Annons:
Grodan
2013-10-19 18:15
#1

👍


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Ford -57
2013-10-19 18:33
#2

Lite märkligt att d bara e å åka me en 30+ bil, men d e väl så att man åker ogärna pärla i dåligt väglag. Men förr åkte man ju raggarbil året runt, d va tider d🙂

Gasoline
2013-10-19 22:22
#3

#2 ja, det är lite märkligt. Men kan berätta utav egna erfarenheter att det kändes tryggare och stadigare att åka jänkare med sommardäck än en Volvo med vinterdäck ;-) Däremot skulle jag ALDRIG ge mig på att köra en 30+ Volvo utan vinterdäck på vintern, dom är alldele för lätta. Lustigt hur mycket lite viktskillnad kan göra med väghållningen.

Ford -57
2013-10-19 22:36
#4

Jajamen, ALLT talar FÖR jänk🙂

Gasoline
2014-04-02 18:27
[VSK]
2014-04-03 06:37
#6

Jag minns när jag hade min gamla Dart.. Där vad det sommarsulor året runt.. idiotiskt men så var det på den tiden.

Annons:
Gasoline
2014-04-03 07:08
#7

#6 tror att de flesta dartar saknar vinterdäck nu för tiden, den stora skillnaden är väl att de vill största del står undanställda vintertid :-) Med vinterdäck på rullande bilar vintertid är ju att föredra även om lagen säger något annat.

[VSK]
2014-04-03 07:10
#8

Jag körde året om med "Bettan" ☝️

😃

[VSK]
2014-04-03 07:13
#9

Nä seriöst så körde jag väldans försiktigt när jag väl var tvungen att köra stadstrafik. Va liksom ren asfalt i princip (men kall sådan).

Gasoline
2014-04-03 07:15
#10

#8 hur långt tillbaka i tiden pratar vi om, jag trodde att du menade på den tiden då dart började bli "gamla och värdelösa" och innan dom började kosta pengar :-P Men ja, det finns ju dom som kör veteranbilar året runt och förmodligen med sommardäck. :-)

[VSK]
2014-04-03 09:31
#11

mmm jo dartar va inte så värdefulla i början på 90-talet 🚬

men det satt (låt mig fundera)

340S

X-toppar

Edelbrock

Holley 650dp

fyrkantiga grenrören

727

8 3/4"

elfläkt till kylning

MSD

Minns ej fördelaren men det var nån halvvärsting

sist men inte minst ett halvt ton raggartärningar och Wonderbaum 😂

Gasoline
2014-04-03 11:47
Gasoline
2014-09-25 20:39
#13

Snart är det dax för vinterdäck igen. Eller ja, i vissa delar av landet verkar det redan behövas :-)

Annons:
Denna kommentar har tagits bort.
Zepp
2015-11-20 19:28
#15

Snart?

Det är nu officiellt vinter iomed att jag satt på mina.. dubbfria så klart. iomed att det är förbjudet att köra med dubbdäck på de flesta gator!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Gasoline
2015-11-21 08:32
#16

#13 ja, i september var det snart dags :-) Även vi har bytt till vintersulorna på samtliga bilar som ska köras i vinter, blandad kompott mellan dubb och odubbat. Anledningen till det är att vi brukar få ganska snöiga vägar i skogen hemåt och kan då ibland behöva dubb även om jag föredrar dubbfria däck.

Zepp
2015-11-21 14:24
#17

I morse vaknade jag till minusgrader.. det var inte en dag för tidigt att sätta på mina sulor!

Första veckan i November har jag numera som mål.. iomed att jag kör dubbfritt.

Har inget principiellt emot dubbdäck utan det innebär främst att jag inte får köra i stan om jag sätter på sådana och att det är främst en gång var tionde år som de kommer till nytta.

Drar man det till det yttersta borde vi ha 3 uppsättningar däck.. en för vår/höst, en för vinter/snö och en för varma somrar.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[peter54]
2015-11-22 13:45
#18

Jag har inte bytt ännu, brukar lägga på vinterhjulen när det kommer snö och de senaste 25 åren har jag åkt på dubbfritt. Just i år har jag köpt dubbade, men mest för att det var mycket bättre pris på dem än på motsvarande dubbfria. Jag kör nästan aldrig i stan, så mig spelar det inte så jättestor roll även om jag föredrar dubbfritt.

Allt talar för jänkare … utom vid en frontalkrock, för trots massiva mängder plåt går knotan och lådan uppåt när man krockar så att man får hela paketet i knäet istället för som på en Volvo, där motor och låda går rakt neråt mot marken. 🙂

Zepp
2016-10-22 16:02
#19

Mm.. det där sista har jag personligen varit inblandad i!

Främst iomed jag arbetar för ett företag som levererar produkter till Svensk bilindustri.

Dvs.. vid krockprov visade det sig att motorn ville leta sig upp i kupen.. dvs upp i förarens knä/fötter.. varvid vi fick ta fram stag som tvingade den ner under torpedväggen, vid frontalkollitition.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[VSK]
2016-10-22 16:29
#20

Pratar vi längsgående motorer så skall de luta nedåt ju närmare torpedväggen man kommer. Men torpedväggen måste ju vara rätt konstruerad. Tvärgående motorer sitter fastmonterad på en separat ram. Dels blir det mindre vibrationer då ramen sitter med bussningar oftast och om ramen är rätt konstruerad så skall den vika sig så att motorn dras nedåt.

Men det är ju en sak att göra detta i datorprogram och en annan sak i verkligheten.

Många biltillverkare började göra balkar, eller stag om man så vill, som tvingar framhjulen utåt från motorn sett vid kollision framifrån. Detta för att sparklådan samt A-stolpens nederdel skall ta den värsta smällen via hjulet. Dessa förstärkningar sitter vid främre hjulhuset närmast kupén. 

Vissa tillverkare, tex Volvo S80 har stabiliseringstag mellan stötdämpartornen original. Detta gör en stabilare väghållning samt starkare motståndskraft vid kollision än utan. 

Utöver det så krävs det en kraftig balk som håller ratt och instrumentbräda på plats ( i bästa fall). Kardantunnel som finns i en bil även om den är framhjulsdriven är bland det starkaste på en bil vid frontsmäll. 

SIPS togs fram 1976 av en fd SAAB-ingenjör som hade gått över till Volvo. SIPS blev väl standard runt 1992/93 när 850:n kom. Sen byggdes den väl in de de 900-serie bilar har jag för mig. 

Det sjuka med det hela att det nästan tog 16 år från uppfinning till produktion är att rörsystemet var för tungt. Hela 6 kg ! 

De som inte vet vad SIPS är för nåt så betyder det Side Impact Protection System, och är rör monterade under stolarna. Detta för att två väggpaneler på en bil är starkare än en väggpanel. Sen följde ju SIPS med oavsett hur framstolen flyttades.

Men det krävs en speciell utformning av B-stolpens rot, dvs en "platta" som sträcker sig framåt längs sparklådan en bit. Likaså så är kardantunnels förstärkt för att kunna hålla emot lite om rören under stolen flyttar sig inåt pga en sidokrock.

Undras hur många yrkeschaufförer på den tiden som bytte stolar till Recaro eller annat, som visste att det tog bort SIPS när originalstolen åkte ut. 

Som sagt, det är inte svårt att bygga en passivt krocksäker bil om man inte behöver ta hänsyn till vikt, kostnad och utseende.

Annons:
Zepp
2016-10-22 16:55
#21

Det tog ett tag innan SIPS blev standard på svenska bilar.. däremot så levererades de på bilar till USA.. som standard.. främst iomed deras sidokrocksprov.

Det är i princip inget annnat än ett rör med infästningar.. har själv varit med och tagit fram dessa till olika dörrmodeller.

Egentligen inget annat än i de burar som ingår i tävlingsbilar, de är specificerade att sitta på en rätt bestämd höjd och ta emot sidokrockar, in mot föraren.

Iomed att jag även pysslat lite med racing så känner jag till specefikationen för racingburar.

Dvs de skiljer sig litta från rallyburar.

Utiallafall.. de flesta burar i dag upfyller både spes för både racing och rally.. skillnaden är mest att man inte förväntar sig att få en bil rätt in i sidan vid rally.

Vilket händer vid vanlig racing på bana..  även om det är ovanligt.

SIPSen på burarna gör att det är svårare att stiga ur och i en bil.. iomed att de sitter fastsvetsad i rörramen.

Numera så är de standard så ingen har numera något som helst besvär att stiga över sidokrokcksröret.

Som regel sitter det på bägge sidor numera.. först i rallyburar, främst iomed att skydda även kartläsaren.

Men i dag är det en del av stabiliteten för hela bilen.

I början så var det skillnad mellan racing och rallyburar.

Idag så är buren en integrerad del av karossen.. dvs en stabiliserande faktor för hela karossen.. gör den extra vridstyv.

Iomed att jag främst pysslat med racing så kommer jag ihåg skiftet när det gäller att hålla ner vikten till att införa i princip rallyburar med SIPS för ökad vridstyvhet.

Ökad vridstyvhet ger att alla dina inställningar i övrigt vad gäller väghållning ger större utbyte.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[VSK]
2016-10-22 17:06
#22

#21

Ja självklart blir det snabbare och bättre respons i en bil som är vridstyv. 

Är en hel del olika material i burarna beroende på vilken sport det handlar om. "blötjärn" är inte mkt å hänga i julgranen. Jag läste om det där förut vilka material och klasser på rören som finns, men självklart kommer jag inte ihåg mer än att jag vet det finnas massor med olika specar och krav. 

Folkrace har ju sämsta kraven och där är det "blötjärn" mer eller mindre.

Men nu tror jag detta blev lite off topic på vinterdäck 😃 -men det är ett intressant ämne faktiskt.

Zepp
2016-10-22 17:36
#23

Tror vi är förlåtna iomed att tråden är gammal?

Den första  folkracecburen svetsade jag själv.

I en SAAB V4 !

Tanken med folkrace är att det skall vara lätt och billigt att delta i bilsport.

Banorna får inte vara sådana så att de ger för höga hastigheter.

Utan det handlar mer om att få lov att delta och Svenska bilsportförbundet vill såklart ha fler utövare/medlemmar/framtida medlemmar.

Blötjärn är lätt att svetsa utan särskild yrkeskompetens.

Då kompenserar man detta med grövre rörväggar i stället.

Mer järn ger mer seghet och hållfasthet.. oavsett svetskunskaper.

Folkrace är nästan gyttjebrottning i låga hastigheter medels bil.

Senare slog vi oss på Folkrace.. litta samma koncept fast på asfaltbana, ställde lite olika krav på bil och bur.. inte så jättestor skillnad.. mest hastigheter och väghållning!

På Anderstorp fick vi vika av på ett sidospår efter halva rakan.

Jisses vad lång den halva rakan var.. och flera sprängde sina motorer innan den halva rakan var slut.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[VSK]
2016-10-22 18:00
#24

#23

Nu minns jag ju reglementet så det är ett tag sen jag läste men folkrace hade väl nya krav på 6-punkters vill jag minnas. 

Själv så skulle jag lätt vilja bygga en egen bur om jag skulle ut å busköra på såna banor. Runt 50 meter rör krävs för för ett stabilt bygge. Nu pratar jag inte "djungeltrumma" till bil. 

Hade de inga varvtalsskydd på bilarna 😮 Iofs så ska jag inte säga nåt för det hade inte jag på min 340X eller 360X heller. 8500 rpm V8.. Shit det är så länge sen så jag kommer inte ens ihåg vad tändsystemet hette men det var den där röda boxen som gällde på den tiden. Brytaren kommer jag inte ihåg heller. Faen jag är senil 😭 -hade iaf det fyrkantiga grenröret 😉Holley 650dp och Edelbrock insug minns jag iaf. 

Bilen vägde 1200 kg 🙂

Jag minns när jag skulle ställa in tändningen och jag mätte antal meter lakrits på vägen. Ju längre lakritsträcka ju bättre inställd tändning var min filosofi 😃

Jodå, jag hade några hjul i källaren 🤦‍♂️

[VSK]
2016-10-22 18:00
#25

MDS kanske tändboxen hette 🤔

Zepp
2016-10-22 18:27
#26

Var säkert 20 år sedan jag hade kontakt med Folkrace.. och förhoppningsvis så har reglementet utvecklats sedan dess?

Iallafall vad gäller deltagarnas säkerhet?

Burbågarna var iallafall tillräckligt säkra på min tid och för de hastigheter som då förekom.

I Racing på asfalt så har det iallafall alltid varit krav på sexpunkbälte.. vet inget annat.

Kanske främst med tanke på de då högre hastigheterna?

Det var främst min bror som körde och jag var främst mekaniker.. iomed att det kostade cirka 100,000 per år!

Vi tröskade främst i SSK-serien, klass 2!

http://www.sskserien.se/

http://www.sskserien.se/?page_id=224

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[VSK]
2016-10-22 18:49
#27

#26

Det gäller att man syr rätt.

Annons:
Zepp
2016-10-22 19:16
#28

Menna.. rally skulle jag aldrig våga mig på!

Min bror gjorde en trevarvsrullning på Kinneulle en gång,, bilen fick skrotas!

Vi köpte då Jonas Kruses före detta reservkaross och byggde en ny bil på denna.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jonas_Kruse

Säsongen inleddes med och avslutades med att topplockspackningen var fel.

Som regel inleddes det med bra starttider och loppen slutade med att topplockspackningen gav upp.

Som bäst placerade han sig som trea i en tävling.

Vi körde altså med en Renault Clio Williamsmotor, medans topplockspackningen tillhörde en vanlig 2-liters Clio.

Det skillde kan jag säga!

Efter den säsongen gav vi upp!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[VSK]
2016-10-22 19:21
#29

Svets och kofot 🤦‍♂️

Renault Clio.. Sätt på dig båda bilbältena fram samtidigt och res dig upp, så har du en ryggsäck 😃

Zepp
2016-10-22 19:43
#30

Håller med.. däremot funkade den på Kinnekulle!

Kort och knixig bana.

På Anderstorp var det rena katastrofen.. i Karlskoga var det en fördel med Williamsmotorn ut på långa rakan.. man fick ställa om stötdämparna (Öhlins) till hårda fram och mjuka bak.

Och byta bromsbelägg inför varje heat!

På så sätt kunde man bromsa en billängd senare än de flesta.. resten utav Karlskogabanan var i princip omöjlig att köra om på.

Anderstorp kom vi alldrig underfund om vilka inställningar som funkade bäst.. förutom jävligt högt däckstryck redan från start.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[VSK]
2016-10-22 19:46
#31

Öhlins är standard på de flesta grejer på hjul som är gjorda för tuffa tag. Kolla bara värstinghojarna. Sitter på original. 

Varför högre däcktryck? Antagligen för toppfartens skull?

Zepp
2016-10-22 20:02
#32

Mm.. prexis.. toppfarten på Anderstorp!

Kör förbi en billängd på Anderstorp och bromsa dig förbi en billängd på Karlskoga.

På Kinnekulle är det betydligt mer kuperat och långsamma svängar, där spelar chassits styvhet och hela inställningen betydligt större roll.. den som kommer ut med hög fart före långa rakan har fördel.

Vi var j*vligt tidiga på att satsa på Öhlins!

De kostade skjortan och lite till.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

[VSK]
2016-10-22 20:03
#33

Får hoppas ni behöll fillingarna på iaf 😃

Zepp
2016-10-22 20:46
#34

Numera så har brodern.. han som körde och betalade gått över till radhus, familj och långlöpning!

Radhus för sin egen, ekonomins och familjen skull, löpningen tror jag är för att koma bort ett tag från familj, radhus, arbete och andra sociala tvång/påfrestningar.. ett sätt att få egentid?

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Annons:
[VSK]
2016-10-22 20:49
#35

Egentid är viktigt om man lever med mkt runt omkring. Sen så är det kanske lite nyttigare att träna löpning rent kroppsligt sett.

Upp till toppen
Annons: