Har aldrig haft samma bilmärke två gånger, men nästa gång blir det förmodligen favorit i repris.
Volvo 244 DL 1976 - Hade varit tjänstebil på Volvo och hade därför originalmonterad sollucka, vilket annars saknades i DL-modellen. Detta vållade lite svårigheter när vi skulle sälja den, då potentiella köpare trodde att vi monterat luckan själva och därför avstod. Köpte den 1985 och sålde den 1987, tror jag det var. Rosthög när vi köpte den, men vi fixade det mesta av det.
Fiat 131S Mirafiori 1976 - Köpte den av min far för 1300 kr när han bytte bil 1988. Den hade då gått lite drygt 32000 mil och jag hade den i ca 1,5 år innan jag skrotade den. Underbar bil. Rosten tog dess liv dock.
Var sedan billös i 11 år.
Mitsubishi Colt GLX 1985 - Bilen min far köpte när jag köpte Fiaten av honom. Natten efter Lucia 2000 dog min far i cancer och jag tog över hans risiga bil. Hade den tills det var dags att skrota den 2002.
VW Polo 1,4 Variant 1999 - Köpte den 2002 på KVD bilauktioner i Kvarndammen, Göteborg (väldigt nära Kungälv). Den hade ägts av HC Biluthyrning dessförinnan, ett hyrbilsföretag jag innerligt hoppas har kursat som fan sedan dess. Bilen visade sig vara krockad, men det lärde jag mig en del av i alla fall. Min enda (och garanterat sista) tyska bil, för övrigt.
Mazda 323 Kanzei 1,6 1989 - Bytte in min Polo mot denna 2003 och fick en liten summa pengar på köpet. Hade precis blivit uppsagt och ville ha en liten buffert, men ändå ha bil. Gjorde misstaget att låta en verkstad byta topp på den när kamaxeln hade skurit. Problemet visade sig vara dålig smörjning, så efter någon mil skar den nya kamaxeln. Då var det skroten som gällde för den, efter ungefär 8 månaders ägande. Kommer ihåg att den hade en väldigt lätt baklucka, så när man drog i spaken öppnade sig luckan själv av fjäderkraften. Coolt…
Citroën BX19 GTI 1989 - Den skönaste bil jag haft köpte jag 2004. Underbar gashydraulisk fjädring och en dag ska jag ha en Citroën igen! Fast ingen BX då kanske (möjligen en BX19 16V i så fall). Den hade sina skavanker givetvis. Sista besiktningen gick den inte igenom, på grund av tokhöga avgasvärden (ventiltätningarna) och att den var kobent (bärarmslagren). En reparation skulle kosta mer än jag gav för bilen så jag skrotade den i november 2005 i syfte att köpa en annan BX19 som inte hade dessa skavanker. Dock blev det inte så då jag upptäckte att det gick alldeles utmärkt att klara sig utan bil. Följande år hyrde vi bil när inte kolelktivtrafiken räckte till. Det blev ca 15000 kr/år i hyrbilskostnader, en summa som är betydligt lägre än någon bil jag hittills haft har kostat.
Får väl bli en C5:a nästa gång, tror jag. Kvaliteten har ju varit lite så där och jag har ju provkört några C5:or hittills, men senaste gången jag provkörde en, en 2008:a denna gången , märkte jag att Citroën lyft sig rejält när det gäller materialval och detaljkvalitet. Åren får väl visa om detta leder till att bilen blir pålitligare på lång sikt. Jag kommer ändå att köpa en begagnad så det är bara att vänta ut någon lämplig årsmodell om ett antal år.
Peugeot 406 St 2,2 Sport 2001 - Den nuvarande bilen som vi köpte i ett enda syfte: Min underbara fru ska ta körkort. Det går ju inte an att övningsköra i hyrbil, om man läser det finstilta i hyreskontraktet. Dock har jag sett att en del gör det ändå, men händer något blir det kanske inte så kul. Så vi letade runt på blocket efter en bil i lagom storlek med manuell växellåda, passande för övningskörning och det blev denna. Skön bil med det mesta av den utrustning man kan få till en 406:a. Verkar funka fint förutom att det är lite strul med hastighetsmätargivaren, vilken får hastighetsmätaren att visa 0 km/h en liten stund ibland samtidigt som då farthållaren slutar att fungera tills man stängt av bilen och låtit den vara avstängd en stund… Funderar på att byta givaren om det inte är för dyrt.
Så totalt 7 bilar och 7 olika märken. Dock blir det inte ett åttonde märke; nästa gång blir det en Citroën igen. Kanske inte världens högsta kvalitet (även om det verkar mer lovande än någonsin i och med 2008 års modell av C5), men känslan kan inget ta ifrån den (och då talar jag givetvis om de varianter som har Citroëns Hydractive III+-fjädring). Hoppas de gör en vettig miljövariant av bilen framöver, så att man kan köra den med gott samvete också…
)
