Inledning

Sverige består till omkring 70 procent av skogsmark. Under torra och varma perioder ökar risken för skogsbränder kraftigt, vilket gör att tidig upptäckt är avgörande. En viktig del av Sveriges brandskydd är därför brandflyget – en verksamhet som övervakar skogarna från luften och snabbt larmar om en brand upptäcks.

Brandflyget har funnits i många år och har utvecklats till en viktig resurs för samhällets beredskap. Genom att upptäcka bränder i ett tidigt skede kan stora naturvärden, byggnader, infrastruktur och i vissa fall även människoliv skyddas. Ju tidigare en brand upptäcks, desto större är möjligheten att begränsa den innan den växer till en omfattande skogsbrand.

Vad är brandflyget?

Brandflyget är en flygburen övervakningsverksamhet vars främsta uppgift är att upptäcka skogsbränder innan de hinner sprida sig. Flygningarna genomförs med mindre enmotoriga flygplan som följer särskilt planerade övervakningsrutter över skogsområden där brandrisken bedöms vara hög.

Brandflyget används inte för att släcka bränder. Dess uppgift är att upptäcka, lokalisera och rapportera bränder så snabbt som möjligt. När en brand observeras kontaktar besättningen omedelbart SOS Alarm, som larmar den räddningstjänst som ansvarar för området.

Faktaruta – Brandflyget i Sverige

Syfte: Att upptäcka skogsbränder så tidigt som möjligt.
Flygplan: Vanligtvis mindre enmotoriga propellerflygplan.
Besättning: En pilot och en spanare.
Ansvar: Länsstyrelserna ansvarar för brandflygets verksamhet i respektive län medan MSB tar fram nationella riktlinjer.
När flyger brandflyget? Vid hög eller mycket hög risk för skogsbrand, främst under vår- och sommarmånaderna.
Vad gör besättningen? Spanar efter rök och andra tecken på brand, fastställer brandens position och larmar SOS Alarm.
Släcker brandflyget bränder? Nej. Brandflygets uppgift är att upptäcka och rapportera bränder. Släckningen utförs av räddningstjänsten.

Brandflygets historia

Den organiserade skogsbrandbevakningen från luften började byggas upp i Sverige under mitten av 1900-talet. När privatflyget blev vanligare upptäcktes att mindre flygplan kunde övervaka mycket stora skogsområden på kort tid.

Under årtiondena har verksamheten utvecklats i takt med förbättrad flygteknik, modern kommunikationsutrustning och bättre brandriskprognoser. Trots dagens avancerade satelliter och digitala kartor är den mänskliga observationen från ett flygplan fortfarande ett av de mest effektiva sätten att snabbt upptäcka en ny skogsbrand.

Hur fungerar brandflyget?

När SMHI:s brandriskprognoser visar att risken för skogsbrand är hög eller mycket hög beslutar länsstyrelserna om brandflyg ska sättas in. Flygplanen startar från sina ordinarie flygplatser och flyger förutbestämda slingor som täcker stora skogsområden.

Under flygningen spanar besättningen efter:

• rökpelare
• öppna lågor
• glödbränder
• blixtnedslag efter åskväder
• ovanliga förändringar i terrängen som kan tyda på brand

Om en misstänkt brand upptäcks cirklar flygplanet ofta över platsen för att fastställa den exakta positionen. Därefter lämnas information om koordinater, brandens ungefärliga omfattning och andra viktiga observationer till SOS Alarm och räddningstjänsten.

Vilka arbetar inom brandflyget?

Brandflygets besättning består vanligtvis av två personer.

Pilot

Piloten ansvarar för flygningen, navigeringen och säkerheten ombord. Förutom god flygskicklighet krävs ett lugnt arbetssätt och förmåga att flyga långsamt och metodiskt över stora områden.

Spanare

Spanaren övervakar terrängen och söker efter rökutveckling eller andra tecken på brand. Spanaren dokumenterar observationer, fastställer positioner och håller kontakten med SOS Alarm och räddningstjänsten.

När rycker brandflyget ut?

Brandflyget används främst mellan våren och sensommaren när skogsbrandsrisken är som störst.

Brandflyg sätts normalt in när:

• brandrisken är hög, mycket hög eller extremt hög
• långvarig torka råder
• kraftiga åskväder kan ha orsakat blixtantända skogsbränder
• räddningstjänsten behöver hjälp med övervakning av en pågående brand

Samarbete med andra aktörer

Brandflyget samarbetar nära med SOS Alarm, räddningstjänsten, länsstyrelserna och MSB. Vid större skogsbränder kan även Försvarsmakten, Polisen, frivilliga försvarsorganisationer och internationella resurser delta i insatsen.

Teknik och utrustning

De flesta brandflygningar genomförs med mindre enmotoriga propellerflygplan utrustade med GPS, moderna navigationshjälpmedel och kommunikationsradio. I vissa delar av landet används även kameror och digital bildöverföring som stöd för övervakningen.

Framtidens brandflyg

Klimatförändringarna innebär att perioder med torka och höga temperaturer väntas bli vanligare i Sverige. Därför blir arbetet med att tidigt upptäcka skogsbränder allt viktigare.

Framtidens brandflyg kommer sannolikt att kompletteras med drönare, satellitövervakning, värmekameror och artificiell intelligens. Samtidigt kommer den mänskliga erfarenheten hos piloter och spanare även fortsättningsvis att vara en avgörande del av verksamheten.

Källor

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Skogsbrandbevakning med flyg – Inriktning för 2024.
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Räddningsinsats vid skogsbrand (RIB).
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Vägledningar och informationsmaterial om skogsbrandbevakning och brandrisk.
• SMHI. Information om brandriskprognoser och skogsbrandsindex.